Så här såg det ut i förrgår. Vi tog tåget till Vernon, cyklade därefter igenom ett litet samhälle och fann oss tillslut vid en oas. Om jag kan hitta mig en liknande plats att spendera mina sista dagar i livet på så kommer jag vara mycket tacksam. Trots hjorder av turister så belägrades sinnet av ett lugn och timmarna i konstnärens trädgård flög fram. Vi konstaterade ganska raskt att det här skulle mormor gillat. Följande bilder är därför tillägnade henne:
Därefter letade vi oss upp på en slänt för att inta lunch (vin, Morbier, baguette och jordgubbar) och för att njuta av utsikten.
Nu är mor och far tillbaka i Sverige, jag tror att vi alla tre är ganska nöjda med veckan som gått.
Ikväll har vi slagit på stort och gått på inte bara 1, utan 5 konserter. Paris organiserade ett evenemang för att hylla att Francois Mitterand blev vald till president för exakt 30 år sedan. Vi såg till att ta del av detta och jag fick till min stora lycka se den tuffaste basist jag någonsin skådat. En 100kg's klump, klädd helt i vitt, med sin orange/röda bas i höjd med armhålorna ungefär. Imponerande!
 |
| Jag fick aldrig in en bra bild på honom, men han är där i mitten av fotot |
 |
| Alla diggar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar