Bretonneau

(Här följer läsning som nog mest intresserar tandvårdinsatta, så för er som inte har så stor koll på tandläkartermer kan skippa att läsa det här inlägget)

------------------------------------------------------------------------------------

Arbetet i skolan är ganska tung och när fredagen kom var både Erik och jag utmattade.

Det är så otroligt mycket att sätta sig in i på Bretonneau (sjukhuset där vi jobbar) och varje dag gör vi minst en lärare och en personal från sterilen irriterade. Allt administrativt arbete får mig ibland att förstummas. Fast, om man hade komprimerat inlärningen av alla rutiner på skolan i Malmö till två veckor så hade jag nog blivit ganska trött och förvirrad då med. Lägg till ett främmande språk och voilá, huvudvärk!

Att Erik och jag känner oss som två nybörjare, fast vi säger till alla att vi går sista året och snart är färdiga tandläkre, är inte så lätt det heller. I fredags morse frågade jag Erik om han såg fram emot att gå in på sjukhusområdet. Han tittade på mig och vi kunde snabbt enas om att ingen av oss direkt njuter av vår tid på sjukhuset, än. Vi känner oss, som sagt, som nybörjare. 

Dessutom måste jag erkänna att Sverige verkligen ligger efter i viss undervisning. 

Endo:  Här rensar alla med maskinella filar och fastställer rensdjup med apexlokalisator. Deras lokalisator är dessutom helt sjukt bra och ger väldigt exakta värden. De använder sig av filar med taper 6 och får på så sätt crown-down direkt. De rensar hela vägen till apex och enligt dem har de en survival rate på ca. 97%. Aseptiken är nästintill icke-existerande och det verkar ju ändå gå bra ändå.

Erik och jag skall ge oss på detta arbete nästa vecka. Än så länge har vi bara fastställt rensdjup, med lokalisator. Sjukt kul!

Kontroll av rensdjup, som skall nå ned ända till apex

Apexlokalisator (hö) och maskinen till endofilarna (vä)

Protetik: 1:a avtryck för helprotes tas i ett mjukt gips, som sedan kan brytas sönder när man slagit ut det i ett annat gips. Sen framställer studenten den individuella skeden på egen hand.

Vi har än så länge lagat en frakturerad protes, med kallakrylat, i patientens mun. Hejhej restmonomerer och cancer! Men patientens UK-crista var lika platt som ett dansgolv och ÄNDÅ fick vi till en sugeffekt. Säga vad man vill om polymerisering i patientens mun, men jisses så bra det blev! Nu väntar en HUK, som vi ska göra. Det ska faktiskt också bli jättespännande.

Vi har även fått se transplantatkirurgi (autognat kallar de det för här) En tjej med en problematisk 46:a skall få den ersatt av sin 48:a. I fredags såg vi när de exade 6:an, avlägnsade benseptan mellan 6:ans rötter, exade 8:an och anpassade den efter 6:ans utrymme. Sen placerade de tillbaka 8:an på sin ursprungliga plats, för att invänta en läkningsprocess fram till fredag om två veckor. Då ska 8:an permanent skall flyttas till 6:ans plats. Det var jättehäftigt och det kliade verkligen i fingrarna. Nu vill jag operera! Det ska vi iofs. få göra snart, vi har ett par inplanerade redan:)

Vid lunch väntar dagens stora happening (jag skojar inte). Då får vi äta god mat till ett väldigt förmånligt pris. Baguett, ost, förrätt, huvudrätt och dessert till det ringa priset av 25 spänn. Sweet.

Att tallriken är ett fyrverkeri av färger gör bara saken 100 ggr. bättre (här skojar jag)

Det är gott, jag lovar

Livet på Bretonneau är inte lätt, men väldigt kul. Vi lär känna fler och fler och i fredags blev vi tom. bjudna på en fest. Vi avancerar