Allez le bleu!

Ljuvlighet! Det är väl det ord som bäst beskriver våra upplevelser på Stade de France igår. Här i Frankrike, eller Frallan som Erik kallar det (och även vi andra två numera), brukar vi värdera saker efter hur bra de är. Vi värdera allt i Frallor.

Skalan går från 0-10 Frallor och när vi snackar mat ser skalan ut som följer:

0 Frallor: Den Kalvsylta jag tvingades äta som barn

10 Frallor: Eriks besök på Gordon Ramsay's restaurang i London.

Så ni fattar, 0 är bottenskrapet och 10 är liksom Top notch.

Igår enades vi om att upplevelsen sträckte sig till 8 Frallor. Minus berodde på 5 fulla Waelsare som blev våra bänkamrater och 3 skrikande barnfamiljer som lite då och då blev vår enda utsikt. Men förutom det var kvällen magisk!

Jag ber Erik smaka på ölen och undrar om även han tror den är utspädd med kiss eller någon märklig parfym
"Eh, nej, du har bara extra mycket humlesmak i din"
Expert på öl? Jag? Jajamensan!

Sen har jag givetvis fixat lite till på hojen och jag börjar nu fundera på om mina händer någonsin kommer komma tillbaka till sin ursprungliga färg.

Men det är det värt, för efteråt kan man göra det här!

Huset är återställt i sitt lugn och alla här är än så länge friska. Både Erik, Sara och jag fick en släng av förkylning. Därefter sadlade Erik rollen som matförgiftad, medan Cissi glatt glufsade i sig den mat han blev sjuk av (Nog för att jag är blond, men jag är inte helt blåst. Vi trodde han blev sjuk av en annan sak, men tji fick vi!) När toaletten blev ledig för första gången på ett dygn, ja då såg jag till att vara den som upptog det utrymmet i ytterligare ett dygn. Där kan vi också snacka ljuvlighet...


Nu är både Erik och jag skitskraja för att åka dit igen. Jag anser inte att jag hör till de kakkelmagade direkt, 10sekundersregeln kan man lätt sträcka till 20- och 30sekundersregeln, kanske tom. ännu längre. Men nu, ajajaj. Erik tappade tonfisk på golvet igår och vi slängde allt, allt! Att få spendera ytterligare en dag i spyans tecken är mer än vad jag har lust med.
Fast, vi ser till att njuta en hel del ändå, hehe. När jag går ut för att köpa frukostbröd vet man aldrig vad jag kommer hem med. Vad man däremot vet är att jag alltid kommer hem med alldeles för mycket. Bröd är det bästa som finns, bröd är livets salt!

Det bruna brödet man ser längst bak satt på en jäkligt stor limpa,
som man fick skära bort en bit ifrån och sen väga